Text: David J. Cord
Teknisk utveckling gör det möjligt att skapa smarta hem, men ”smart” behöver inte nödvändigtvis innebära ”användbart”. Det verkar som om människor inte bara vill ha smarta hem, de vill ha intelligenta hem – hem som kan samla in, analysera och använda data på sådana sätt som passar för, och kan väljas av, de människor som bor där.
Byggnader får i allt större utsträckning ”hjärnor”, det vill säga förmågan att avläsa omgivningen och svara på kommandon. Det här gör att det går att programmera belysning så att den tänds när någon kommer in i ett rum eller att anropa hissen när någon lämnar sin lägenhet. Utvecklingstrenden för smarta hem är dock att de ska ha ett ”hjärta” och förmågan att förstå och vara anpassade efter varje person. Nu när sensor- och kommunikationsteknikerna utvecklas kommer nästa steg att vara artificiell intelligens och maskinlärning.
Bostäder kommer att bli anpassningsbara, lära sig våra rutiner och förutse våra behov. Våra hem kommer att förstå och ta hand om oss, och veta om vi vill ha mer belysning på vintern eller ha vår första kopp kaffe väntande på oss klockan sju på morgonen, eller till och med om vi är försenade på morgonen och snabbt behöver komma till bottenvåningen. Bostaden anpassar sig efter vår åldrande befolkning genom att exempelvis höja värmen i lägenheten, visa större typsnitt på skärmen eller hålla upp hissdörren lite längre.
Urbaniseringen en förvandlingskraft
Det faktum att urbaniseringen ökar i hela världen är inget nytt. Människor vill bo i städerna tack vare de arbetsmöjligheter, tjänster, sociala nätverk och upplevelser som städerna erbjuder. Urbaniseringen ändras även på grund av demografin: människor skaffar barn senare och lever ensamma längre. Globala trender som dessa påverkar även kraven på framtidens bostäder.
Tätbefolkade städer innebär att byggnaderna blir högre och lägenheterna mindre. Behovet av att ha råd är också en faktor som har skapat behov av små mikrolägenheter och andelsägandemodeller. Förändrade ekonomier och demografier har gjort flexibilitet mycket viktigare. Gamla industrilokaler behöver konverteras till lägenheter. Den åldrande befolkningen har andra behov och krav.
Det här gäller för praktisk arkitektur, såsom rörlighet och åtkomst, men även för nya servicekoncept som är specialanpassade för äldre kunder. Eftersom urbanisering både ökar och förändras är det ännu viktigare att förflytta människor på ett säkert, effektivt och bekvämt sätt i stadsmiljöerna.
Prioritera hälsa och välmående
Det pågår en omprioritering i en stor del av världen. När människor väl har uppnått en viss nivå av materiell standard prioriterar de andra saker såsom hälsa, bekvämlighet och trygghet. Människor förväntar sig att deras hem och bostadsmiljöer ska bidra till deras välbefinnande och inte enbart vara en plats att sova på när de inte arbetar.
Konceptet för vad som är ett hem ändras och utökas, från lägenheter till byggnader, från grannskap till städer. Gränsen mellan fritid och arbete suddas också ut. Vi ser tusentals människor som tycker om att arbeta hemifrån i sängen eller som sover på en bäddsoffa på kontoret. I vissa fall ser vi även digitala nomader, som arbetar bortifrån och som kallar hemmet ett sinnestillstånd. Vid byggnation måste det tas mer hänsyn till välbefinnandet såsom att tillräckligt med ljus kommer in i lägenheten och att det finns tillgång till trädgårdar och gemensamma områden.
En relaterad utveckling är ökningen av servicelägenheter, det vill säga fullt möblerade lägenheter där människor kan köpa olika typer av livsstilstjänster som är kopplade till lägenheten. De här tjänsterna kan exempelvis vara att ha tillgång till gym, matleveranser, städning eller tvättservice. Mobilitet blir också allt viktigare för vårt välbefinnande. Det vet alla som fastnar i trafikköer. Bostadsområden har plats för cyklar och breda dörrar så att du enkelt kan ta med din cykel in. Att åka hiss kommer också att vara en mer upplyftande upplevelse. Belysning, ljud och känsla kommer att skapas med människors välbefinnande i åtanke.