ORDLISTA

Dörren på den huvudsakliga ingångssidan. Se även C-dörr.

En enhet eller en grupp av enheter som är till för att på ett förutbestämt sätt styra den maskin som den är kopplad till. Ett apparatskåp består av driv- och kontrollfunktioner.

En elmotor där rotationshastigheten inte är exakt kopplad till strömförsörjningens frekvens. Skillnaden mellan frekvensen och rotorhastigheten kallas eftersläpning. Eftersläpningen genererar motorns vridmoment.

Dörr som öppnas och stängs automatiskt.

Hisskorgdörr som stängs och öppnas automatiskt.

En serie automatiska dörrar för hissar som baseras på utbytbara komponenter. Kan användas i de flesta hisstillämpningar.

En situation där vikten i hisskorgen är 30–50 % av märklasten (beroende på dimensioneringsprincipen) och motvikten väger lika.

Den procentandel av hissens märklast där hisskorgen och motvikten är i balans.

Den massa i motvikten som sparar energi genom att balansera hela eller delar av massan för korgen, korgbärarramen och märklasten.

En säkerhetsbarriär på korgtaket som skyddar mot att man ramlar ned i hisschaktet.

En serie förkonstruerade bashissar som utgör en produktfamilj.

En larmklocka som tillkallar uppmärksamhet och hjälp. Aktiveras med en tryckknapp i hisskorgen. Kan vara placerad i hisschaktet, på ett lämpligt våningsplan eller på hisskorgens tak.

Den tid som knappen måste vara intryckt innan signalen registreras.

En knapp som aktiverar larmklockan. Aktiverar även röstkommunikationen om fjärrövervakning används. Är placerad i hisskorgen samt har extraknappar på hisskorgens tak och under hisskorgen.

En signal som genereras när larmknappen trycks in.

Ett element som dämpar ljud. Används exempelvis i korgväggar, dörrpaneler och apparatskåp.

Ljud som överförs via luften. I hissar skapas det vanligtvis av maskinen, linorna, apparatskåpet, dörrarna, styrskorna och andra vibrerande komponenter.

Ett våningsplan där hissmeddelandesystemet drivs.

Ett system som gör att korgdörrarna börjar öppnas innan korgen helt har stannat vid våningsplanet. Dörrarna börjar öppnas när hisskorgen är i dörrzonen och hastigheten har minskat till under den gräns som tillåts enligt säkerhetsstandarden.

En enhet eller ett system som kontrollerar tillträdet till en hiss eller byggnad.

Ett säkerhetssystem för att stoppa en uppåtgående hisskorgs okontrollerade rörelse.

Korgytan mäts 1 meter ovanför golvet och är den yta, exklusive handräcken, som är tillgänglig för passagerare eller varor medan hissen används. All yta vid ingången som är tillgänglig när dörrarna är stängda ska också beaktas.

Ett särskilt dörrsortiment som är avsett för upp till 200 000 cykler per år. Se även dörr för medelhög användning och dörr för hög användning.

En tillvalsenhet med vilken korgen kan köras med balanserad last till närmaste våningsplan.

En plattform av stål eller gjutjärn på vilken maskinen är placerad.

En enhet som kan inta ett eller två stabila lägen. Den kvarstår i ett av lägena tills en utlösare aktiveras. Då övergår den till det andra stabila läget och kvarstår där tills en annan utlösare aktiveras. Se även enkelstabil brytare.

En mekanisk säkerhetsenhet för blockering av korgen under installation och underhåll.

Ett stålstift i exempelvis blockeringsenheten som blockerar korgen när det sätts in i blockeringsplattans hål.

En stålplatta med hål i blockeringsenheten. Blockeringsstiftet förs in i hålen.

Det tomma vertikala avståndet från schaktgropens botten till den lägsta strukturella eller mekaniska del, utrustning eller enhet som är installerad nedanför hisskorgens plattform, förutom styrskor eller rullar, fångdon och plattformsskydd, när korgen vilar på sina helt sammanpressade buffertar. Se även säkerhetsutrymme.

Det lägsta våningsplanet i en byggnad.

Det lägsta våningsplanet i en byggnad dit hissen går.

En elektromekanisk mekanism som används för att förhindra att hissen rör sig när korgen står still och ingen kraft appliceras på hissmaskineriet. Med vissa styrningar stannar den även korgen när kraften avlägsnas från hissmaskineriet.

Den vertikala kraft som stoppar korgen som resultat av fångdonens funktion. Se även fångkraft.

En platta under korgbärarramen där bufferten träffar.

Hopsjunkning av byggnaden på grund av att den sjunker mot grunden eller att betongen sjunker ihop.

Personal och utrustning för att övervaka tekniska system i en byggnad (klimatanläggning, värmesystem, hissar, tillträdeskontroll etc.).

Definierar toleranserna för de nominella dimensionerna för hisschaktet, gropen, maskinrummet, råöppningar etc.

Funktioner som ingår i basprodukten.

En funktion som gör att hisskorgen passerar de våningsplan dit den kallats om det känns av att korgens last är över en viss gräns. Vanligtvis är gränsen mellan 60 och 80 % av märklasten.

En plats där larm och nödanrop tas emot. Informationen hanteras av människor och datorer.

Controller Area Network. Bussystem som kopplar samman smart automatiseringsutrustning i ett P2P-nätverk. Viktiga tillämpningar är de bussystem som används i motorfordon och i synkroniserande elektriska drivenheter.

Golvytan i hisskorgen inklusive tröskelområdet beroende på märklasten/antalet passagerare som specificeras enligt säkerhetsstandarden.

En mekanism som konstruerats för att stoppa en nedåtgående hisskorg nedanför dess normala färdområde genom att lagra eller absorbera och leda bort korgens kinetiska energi.

En enhet med två relaterade och oberoende funktioner: (1) att elektriskt förhindra att hissmaskineriet kör så länge korgdörren inte är låst i stängt läge, (2) att mekaniskt förhindra att en korgdörr öppnas inifrån korgen så länge hisskorgen inte befinner sig i dörrområdet och antingen står still eller är på väg att stanna.

En batteridriven belysning i hisskorgen som fungerar som nödbelysning under strömavbrott.

Gejder som används för att styra hisskorgen i hisschaktet.

Alla synliga element i hisskorgen.

Belysning inuti korgen.

En funktion som förhindrar att hissen används när korgbelysningen inte är spänningssatt.

Den faktiska lasten i hisskorgen (passagerare och varor). Se även märklast.

Gränssnittet för passagerarna i hisskorgen. Omfattar knappar för våningsplan, larm, dörröppning etc.

Ett antal enheter för att upptäcka och informera passagerarna om att hisskorgen har för mycket last. Aktiverar indikeringen av överlast i korgen.

En mekanisk enhet som vanligtvis är fäst i korgbärarramen och har konstruerats för att stoppa hisskorgen om den överskrider den tillåtna hastigheten.

Korgstrukturen förutom de separata (ej inbyggda) inredningselementen.

Korgskalets invändiga dimension framifrån och bak utan dekorativa element.

Höjden från det obehandlade golvet till takets lägsta kant.

Korgskalets invändiga dimension från sida till sida utan dekorativa element.

Den nedre horisontella delen av ingången till hisskorgen.

Stödramen för hisskorgen till vilken styrskorna, fångapparaten och hisslinorna eller hydraulcylindern är fästa.

Den basutrustade hissen består av hissens förkonstruerade baskomponenter: hissystem, kontrollfunktion, drivsystem, korgens omgivande struktur, dörrsystem och utrustning för passagerarnas säkerhet. Tillbehör och dekorativa element (inklusive signalisering) specificeras inte.

En komponent som säkerställer drivning mellan drivskivan och upphängningslinorna och omfattar ett antal vikter för att balansera korgens vikt och en del av lasten i korgen (ofta 50 % av märklasten).

Motviktens färdområde i hissgropen, isolerat av en motviktsskärm.

Ett förinställt driftläge i vilket hissen kör i en viss situation. Lägena är exempelvis normal drift, inspektionsdrift och setupdrift.

För linhissar den tekniska lösning som ger energi till hissmaskineriets motor och reglerar dess hastighet. I hydrauliska hissar styr det pumpen och ventilerna.

En hisskorg med två ingångar.

Strukturella och funktionella egenskaper som tillval för att skydda passagerarna och hissen mot skador som orsakas av en jordbävning.

Den del av hissen som transporterar passagerarna och/eller annan last.

De enheter och funktionsprinciper som utför de åtgärder och kommandon som ges av passagerarna.

En hissgrupp består av två eller fler hissar med gemensamma våningsplanknappar (och som styrs av ett gemensamt apparatskåp). Se även hissbank.

Det utrymme där korgen och den eventuella motvikten färdas. Utrymmet omgärdas vanligtvis av gropens botten, schaktets väggar och tak.

Hisskorgens aktuella hastighet i hisschaktet. Inte samma sak som nominell hastighet.

Ett nödsystem i alla korgar som består av en klocka, en tryckknapp inuti korgen och en kraftkälla som inte kan brytas, vanligtvis ett batteri.

Ett alternativ där en utvald hiss kan kopplas bort från den normala gruppdriften för att användas av brandmän.

En våningsdörrkonstruktion som inte täcker hela hisschaktets bredd. Se även smal karmdörr och frontdörr.

En våningsdörrkonstruktion som täcker hela hisschaktsråöppningens bredd.

En hiss som är utrustad för att transportera varor, gaffeltruckar etc.

En hiss som i första hand är till för att transportera varor där personer normalt följer med.

Stålsektioner med släta styrytor. Sektionsprofilen är vanligtvis T-formad (maskinformad, kalldragen eller rotationsgjuten). Gejder monteras i hisschaktet för att styra hisskorgen och dess motvikt.

En handledare i hisskorgen.

Del av hisschaktet mellan det översta våningsplanet och schaktets tak.

Den utrustning som krävs för att förflytta hisskorgen och motvikten. En definierad kombination av utrustning som krävs för olika laster, nominella hastigheter, accelerationer och transporthöjder.

Ett tillfälligt hissystem med flyttbart maskinrum. Framtaget för att ge en fullt funktionell hissdrift under byggnationstiden för en ny byggnad. Maskinrummet sitter fast i samma gejder som hisskorgen och pinnas fast i byggnadsmaterialet. När byggnaden blir högre förlängs gejdsystemet och det flyttbara maskinrummet hissas uppåt så att hissen når de nya våningsplanen.

En synkron axial motorkonstruktion från KONE med permanenta magneter i rotorn.

Golvområdet framför hissens ingång.

En dörr i hisschaktets öppning. Ger säker tillgång till hisskorgen.

En konstruktion som består av våningsplansdörrarna och eventuella arkitektoniska lösningar kopplade till ingången till hisschaktet.

Ett rum där hissmaskinen och vissa el- och styrsystemskomponenter finns. Är vanligtvis placerat ovanför hisschaktet.

En kontakt som kopplar på strömmen till hissmaskineriets motor om 1) hisskorgen måste köras och 2) den elektriska säkerhetskedjan är komplett (sluten).

Det våningsplan i en byggnad där huvudentrén befinner sig.

De enheter som ger hissen ström. Kallas även elnät.

En del av hissens kontrollsystem inklusive gränssnittet för servicepersonal och strömbrytare, säkringar och bromsfrigöringsspak.

Ett särskilt användningsintervall, syftar på kategorin mellanhög prestanda. Se även låg trafik och hög trafik.

Ett system som används tillsammans med automatiska dörrar som avger en varningssignal och stänger dörrarna med lägre hastighet och vridmoment. Den långsamma stängningen aktiveras om dörren är öppen längre än en förinställd tid.

En nyckelomkopplare som används för att ta hissen ur normal drift.

En mekanism som stoppas hissen om den uppnår en förinställd hastighet och vid behov kopplar in fångapparaten.

En funktion för en enskild hiss eller för en hissgrupp. Med den här funktionen får hissen en signal att alltid återvända till ett förinställt våningsplan efter att alla anrop har utförts.

En rad funktioner som påverkar passagerarnas bekvämlighet när de använder hissen. Det kan handla om inredning, signalisering, väntetider, åkkomfort och hur man går ut och in i hissen.

En hiss som i första hand används för att transportera passagerare.

Del av hisschaktet mellan tröskelnivån på det lägsta våningsplanet och schaktets botten.

En metod för att a) kontrollera hisschaktet för att säkerställa att det är konstruerat i enlighet med kraven och b) identifiera komponenternas korrekta position.

Effektfaktorn definierar förhållandet mellan aktiv effekt och skenbar effekt. Effektfaktorn för en krets räknas ut baserat på formeln ef = E/S, (kW/kVA).

Den last för vilken utrustningen är byggd. Se även korglast.

Ett nödlarmsystem som fungerar på avstånd.

Hissens åkkomfort påverkas av ljudnivån, den vertikala vibrationen, den laterala skakningen, accelerations- och inbromsningsförhållandet samt ryck.

En mekanisk säkerhetsmekanism som är fäst på korgramen och under vissa omständigheter även på motviktens ram. Mekanismen stoppar och håller en korg eller motvikt som färdas för snabbt med hjälp av klämkäftar som omsluter gejderna. Mekanismen aktiveras av hastighetsbegränsaren.

En stålplatta som är fäst på schaktväggen nedanför våningsplansdörrens tröskel och ovanför våningsplansdörren för att minska avståndet mellan korgdörrens tröskel och schaktväggen.

Dekorativa och skyddande element längst ned på korgväggen.

Den last som omfattar vikten på råkorgen, korginredningen, korgdörren/korgdörrarna, märklasten och korgbärarramen med alla tillbehör. I vikten ingår inte upphängningslinor, kompensationslinor eller -kedjor, linkompensationsenheter, korgkabel och motvikt.

De linor som hisskorgen och motvikten hänger i. Inte samma sak som hisslinor.

Ett driftläge där hissen drivs nedåt tills den når en inbromsnings- eller synkroniseringsomkopplare.

En datalista som definierar plattformar i DL-dokument.

Ett fördefinierat urval av kärnkomponenter som bildar kärnhissen.

Det översta eller nedersta våningsplanet som nås av en hisskorg.

En hisskorg med två eller fler ingångar.

En hiss med ingångar på två motsatta sidor av hisschaktet.

Ett säkerhetstest för att säkerställa att friktionen mellan upphängningslinorna och dragskivan är korrekt.

Tre hissar i en grupp.

Ett system för tvåvägskommunikation mellan hissen och KONE Kundcenter.

En konstruktion med upphängningslinor där korgens hastighet är samma som linornas hastighet.

En konstruktion med upphängningslinor där korgens hastighet är hälften av linornas hastighet.

Strömförsörjning med 3-fas växelspänning.